Kinesisk exportlicens

Om man importerar från ett företag som inte har en kinesisk exportlicens riskerar man nämligen förseningar. Du kan också råka ut för oväntade extra kostnader. Det kan man lätt undvika med lite förberedelse. Läs nedan hur systemet fungerar, och vad du ska tänka på.

Bakgrund

Kina har använt sig av exportlicenssystemet sedan 1950 för att kontrollera vem som exporterar vilka varor, och den mängd som exporteras till olika länder.

På 80-talet beslöt Kina att kinesiska företag som avser att exportera varor måste ha tillstånd från handelsministeriet (Ministry of Commerce – eller MOFCOM). De måste dessutom registrera sig lokalt för att bli en så kallad utrikeshandelsfirma – alltså exportgodkänd (Foreign Trade Company – FTC).

Vad är en exportlicens?

Det finns i princip två typer av exportlicenser. En allmän och en specifik. Om en utrikeshandelsfirma har en allmän exportlicens behöver de inte söka tillstånd för varje enskild leverans. Så länge som de produkter de skickar ligger inom godkända varukategorier och mängder.

Handelsministeriet publicerar regelbundet en lista med varukategorier som kräver specifika exportlicenser. Om en utrikeshandelsfirma vill exportera en vara som finns på denna lista, ska de söka om exportlicens för varje enskild leverans. Se ett exempel på denna lista (nedladdning i Excel format – finns endast på kinesiska på MOFCOM’s webbsida), och en översättning av listan här.

Vem är ansvarig för exportlicenser, och vilka är riskerna?

Som utgångspunkt är det exportören som är ansvarig för att ha exportlicens för de varor de ska exportera från Kina.

Om en exportör i Kina skickar sina varor till exempelvis Sverige och inte har den nödvändiga exportlicensen, är det som att åka till en flygplats utan pass. Varorna kan därför inte lämna Kina förrän det finns en exportlicens. På så sätt uppstår de första förseningarna redan nu, eftersom leveransen stoppas på lagret tills problemet med licensen har löst sig.

Detta är en utmaning som man ofta stöter på i södra Kina.  Vanligtvis gäller det provinsen Guangdong, och varor från Guangzhou eller Shenzhen. Anledningen är att en del av dessa tillverkare i södra Kina väljer att köra sina varor över gränsen till Hong Kong. De exporterar från en företagsadress i Hong Kong, i stället för sin kinesiska adress. Hong Kong är en frihandelszon, och det finns därmed inte något krav på exportlicens när varor exporteras därifrån. På så sätt undviker exportören kostnaderna för att erhålla en kinesisk exportlicens.

Om du importerar varor från Kina från en tillverkare utan licens, så tillkommer förutom förseningen ytterligare kostnader på grund av bristen på licens.

Ett företag som inte har en exportlicens kan använda andra företags exportlicens. Denna metod är vanlig i södra Kina. Därmed kommer ett utrikeshandelsföretag att stå på handelsdokumenten, eftersom det i princip är exportör av produkterna under sin exportlicens.

Att använda ett sådant företag, en så kallad handelsagent, är inte utan extra kostnader. En handelsagent bör väljas av den faktiska exportören, som betalar för denna tjänst. Men det händer ofta att det är speditörens kinesiska samarbetspartner som hittar denna agent för att skynda på processen. I så fall får speditören kostnaden och förväntar att den betalas av antingen exportören, eller av dig som importör.

Kostnaden för en sådan handelsagent varierar beroende på varutyp, samt vilken agent som används.

Men kostnaden blir självklart lägre om den kinesiska tillverkaren står för detta än om du ska göra det som importör. Det kan kosta från ca 1700 kronor upp till 1,5 % av lastens värde.

Hur tar jag reda på om min kinesiska tillverkare har en kinesisk exportlicens?

Det enklaste är att fråga när du ingår handelsavtalet med tillverkaren. Var misstänksam om du inte får ett klart svar. Det är det ofta ett tecken på att de inte har en exportlicens. I så fall bör ni dokumentera era förhandlingar om ansvaret för exportlicensen. Dokumentera att ansvaret och och kostnaden i samband med den är tillverkarens. På så sätt kan man, om speditören arrangerar exportlicensen, fakturera tillverkaren i Kina direkt.

Min tillverkare i Kina har ingen exportlicens – vad gör jag?

Du har olika alternativ om tillverkaren tydligt meddelar att de inte har exportlicens. För att vara säker på att du slipper överraskningar kan du köpa dina varor under de Incoterm villkor som heter FOB – eller Free On Board. Detta innebär att tillverkaren är ansvarig för transporten tills produkterna har lastats ombord på fartyget. De är därmed också ansvariga för alla kostnader i samband med att varorna ska lämna landet.

När man köper varan FOB i stället för direkt från fabriken kan det totala priset du ska betala tillverkaren öka. Det kan till och med öka mer än kostnaden i samband med transporten från fabriken, samt lastningen ombord på fartyget. Dessutom kan den totala produktkostnaden innan varorna levereras hem till dig i Sverige därmed också öka.

Alternativt kan du ingå ett köpeavtal under de Incoterm villkor som heter EXW – eller Ex-Works, men hålla fast vid att det är tillverkaren som ska arrangera exportlicensen. I så fall ska du informera speditören om detta. Se till att ge dem specifika instruktioner om att arrangera exportlicens i samarbete med tillverkaren.

Det sista alternativet är att fråga speditören vilken kostnad som tillkommer i samband med användning av en handelsagent. Tyvärr kan speditören normalt inte upplysa om detta förrän kostnaderna har betalats, så det kan innebära en viss osäkerhet.