Detta är en introduktion till tull vid import från USA. Här kommer du att lära dig de 5 viktigaste sakerna att komma ihåg för att undvika förseningar och oväntade kostnader, så att du kan vara väl rustad för att importera varor från USA till Sverige.
Importtull vid frakt från USA
Importtull är en avgift som du måste betala när du importerar varor till Europeiska unionen (EU) och därmed Sverige. Det är, därför, en bra idé att förstå grundläggande regler och föreskrifter om tull vid import från USA för att kunna räkna ut den totala kostnaden när du importerar varor. När du skickar varor inom EU så behöver du inte betala tull, utom i undantagsfall – Läs mer om import från EU till Sverige här.
Hur mycket du måste betala i importtull är beroende av vilken typ av varor du importerar, deras värde och ursprungsland.
1. Import från USA kräver registrering
När du importerar varor till EU, och när varorna är avsedda för kommersiell försäljning eller för att användas av företaget som en del av en kommersiell eller marknadsföringsrelaterad aktivitet, så måste ditt företag ha ett Economic Operator Registration and Identification (Eori) nummer. Det kommer inte vara möjligt för ditt företag att lämna en importdeklaration om du inte har detta, och varorna kommer därmed att blockeras av Tullen, tills du har fått ditt Eori-nummer. Du kommer att få stå för eventuella kostnader i samband med denna försening, vilket vanligtvis inkluderar lagring hos Tullen och om ditt gods är i en container som inte returneras till transportören inom överenskommen tid, hyreskostnader för containern.
Hos Tullverket ansöker du kostnadsfritt om Eori-nummer. De flesta Eori-ansökningar som kommer till Tullverket digitalt hanteras inom en timme. I princip all tullhantering kräver ett Eori-nummer. Det finns i Sverige bara några få undantag från kravet om Eori-nummer. Du kan behöva ansöka manuellt om ett Eori-nummer för ett utländskt företags räkning. Du kan då räkna med att det tar upp till fem arbetsdagar innan du får ditt Eori-nummer.
När du ansöker om ett Eori-nummer registreras du i Tullverkets nationella databas och i EU:s centrala Eori-databas. Du kan enkelt kontrollera om du eller företaget har ett Eori-nummer med detta sökverktyg för Eori-nummer som tillhandahålls av Europeiska kommissionen. Du kan söka genom att skriva in SE+organisationsnummer/personnummer, exempelvis SE5565552121. Om du inte har ett Eori-nummer så måste du ansöka om ett, eftersom så gott som all tullhantering kräver ett Eori-nummer.
Du behöver ett Eori-nummer om du har en roll som inbegriper att du står som mottagare, deklarant eller ombud i en tulldeklaration för import. Detsamma gäller vid export, transitering, om du driver ett tillfälligt lager, ansöker om ett tillstånd eller ansöker om AEO-certifiering. Det är bara i undantagsfall som ett Eori-nummer inte behövs. Ett av de få undantagen är ekonomiska aktörer från länder utanför EU som importerar varor temporärt med efterföljande återexport.
Så du behöver ett Eori-nummer för att kunna deklarera tull vid import från USA. Du kan ansöka om ett Eori-nummer här. Du kan sedan välja om du vill sköta tullklareringen själv eller genom att ge ditt Eori-nummer till ett ombud. Du kan också köpa tullhantering som en del av din transportlösning. Det är ofta en prisvärd lösning, och speditören har värdefull erfarenhet när det gäller att hantera denna komplicerade process.
I vissa fall kan du också behöva skaffa importlicens eller importtillstånd för varor med importrestriktioner. Det kan exempelvis gälla jordbruksprodukter, läkemedel, kemikalier eller ekologiska produkter. Du kan läsa mer om detta på Tullverket.se.
2. Deklarera din import till tullen
Vid import från USA eller andra länder utanför EU använder de flesta företag en kurir eller speditör för att göra tulldeklarationerna åt dem och hantera importtullen från USA. Detta försäkrar att blanketterna i de flesta fall fylls i på rätt sätt, vilket kan förhindra förseningar i importprocessen. Det är möjligt att sköta sina egna tulldeklarationer, men processen är mer komplicerad och rekommenderas endast för mer erfarna importörer.
Speditörens eller ombudets roll i detta fall är att identifiera varukoden, och att slutföra tulldeklarationen för din räkning. Men under alla omständigheter har du som importör det yttersta ansvaret för riktigheten i importdeklarationen. Du har ansvaret för att korrigera felaktiga uppgifter om ditt ombud har uppgett fel varukod.
Det är alltid viktigt att ta reda på rätt varukod redan från början. Du kan börja med att fråga exportören. En varukod för import består av tio siffror. De fyra första siffrorna bildar det så kallade HS-numret. HS står för Harmonized Commodity Description and Coding System och är ett system som används av de flesta länderna i världen för tulländamål och för internationell handelsstatistik. Exportören har redan använt varukoden i sin exportdeklaration, så du bör kunna få varukoden från exportören. Annars kan du söka efter varukoden via Tullverkets tjänst Tulltaxan. När du har hitta din varukod så kan du gå till fliken Beräkna tullavgifter för att räkna ut din tull vid import från USA.
Förutom varukoden så behöver du också veta tullvärdet för att kunna fastställa hur mycket moms och tull du behöver betala för varorna. För att räkna ut tullen på en vara måste du först räkna ut det så kallade tullvärdet. I tullvärdet ingår i princip alla kostnader som uppstår i samband med att du importerar varan. Importmoms beräknas på summan av tullvärdet, tull och avgifter, samt eventuella transport- och försäkringskostnader. Som ett exempel kan vi ta en produkt från USA som du köpte för motsvarande SEK 30.000, som det kostade 2.000 att frakta till Sverige. Om tullsatsen för denna produkt är 3%, och momsen är 25%, då ser beräkningarna ut som nedan:
Tull: SEK 30.000 x 3% = SEK 900
Moms: 25% x (SEK 30.000 + SEK 900 + SEK 2.000) = SEK 8.225
Så totalkostnaden för import av denna produkt är SEK 9.125 och hemtagningskostnaden för denna produkt, är i detta fall SEK 30.000 + SEK 2.000 + SEK 8.225 = SEK 40.225 Om ditt företag har svensk momsregistrering ska ni redovisa och betala er importmoms till Skatteverket i momsdeklarationen. Företaget kan alltså få tillbaka momsen från Skatteverket.
Om varorna transporteras genom ett annat EU-land på väg till Sverige
Om du importerar dina varor till ett annat EU-land än Sverige, och därefter skickar dina varor till Sverige, måste din leverantör eller transportör föranmäla varan hos en tullmyndighet. Det innebär att du ska lämna vissa uppgifter en viss tid innan varan ankommer EU. Du kan också behöva lämna en föranmälan i en transiteringsdeklaration. Det är viktigt att detta sker på korrekt sätt eftersom det annars kan leda till förseningar, och ditt företag kan hållas ansvarigt.
3. Betala tull vid import från USA
Du måste vanligtvis betala mervärdesskatt och tull vid import från USA på importvaror (dvs. från länder utanför EU) när de först förs in i EU (dvs. Sverige). Om du inte betalar din tull omedelbart kommer det sannolikt att medföra extra kostnader för lagring, tills varorna släpps efter mottagandet av full betalning.
Vanligtvis kommer speditören som ansvarar för att lämna in din importdeklaration kontakta dig, och informera dig om vilket belopp du behöver betala. Efter att du har betalat speditören så betalar betalar speditören Tullverket. Om du sköter din tulldeklaration själv och inte har betalat avgifterna i samband med att du deklarerade varan, så får du en tullräkning.
För att kunna betala dina avgifter via tullräkning istället för i direkt anslutning till importtillfället behöver du ett tillstånd till betalningsanstånd hos Tullverket. När du har beviljats tillståndet registreras du som kredithavare. Du måste betala tullräkningen senast fredagen i den fjärde veckan efter importtillfället. Det innebär att du i snitt har 30 dagar på dig att betala, räknat från importtillfället.
Undantag för tull vid import från USA
I vissa fall kan du eventuellt få tullfrihet eller tullnedsättning för vissa varor från specifika länder. Det förutsätter att du kan bevisa varornas ursprung och att du har nödvändiga certifikat enligt EU:s allmänna preferenssystem.
Vid import för förädling eller för särskild användning kan du importera med nedsatt tull eller helt tullfritt. Detta gäller också vid tillfällig införsel av en vara till EU för att senare återexportera den igen.
Det finns ett scenario där du inte behöver betala tull eller moms vid import från USA. Så länge som dina varor är i ett tullager så är du befriad från att betala eftersom tull och moms inte gäller i detta fall. Om du till exempel fraktar varor från USA, förvarar dem tillfälligt i ett tullager i Sverige och skickar dem till ett tullager i Frankrike, så behöver du inte betala tull och moms i Sverige.
Som en tumregel, betalas endast tull och moms när dina varor förs in i Europeiska unionen. Du kan läsa mer om tullager på Tullverket.se.
4. Betala inte amerikansk moms, och få tillbaka din importmoms
När du köper produkter från din amerikanska leverantör måste du se till att moms inte läggs till på fakturan. Din leverantör kan utfärda en faktura utan moms, så länge som adressen till köparen är utanför USA. Ifall du skulle råka betala moms till din amerikanska leverantör, kan det vara näst intill omöjligt att få den återbetalad.
När du importerar varor från USA, debiteras moms som om du köpte varorna i Sverige, och priset beräknas baserat på produktkostnaden, inklusive transport. Den som är momsregistrerad betalar momsen till Skatteverket, den som inte är momsregistrerad betalar till Tullverket. Faktum är att momsen beräknas utifrån det pris som anges på handelsfakturan, tullavgifter och uppskattad transportkostnad från USA till Sverige. Det sistnämnda bestäms utifrån din faktiska fraktkostnad, men istället för att använda den totala dörr-till-dörr kostnaden, används en uppskattning av dörr-till-hamn kostnaden.
Det är en enkel logik som gäller för att räkna ut momsen. När du köper varor utanför EU, så debiterar din leverantör inte moms. Men om du skulle köpa samma produkter i Sverige, så skulle du behöva betala moms. För att skapa lika villkor måste du betala moms för de produkter du importerar från USA, på samma sätt som om du köpt dem i Sverige. Och för att göra det jämförbart måste utgångspunkten vara produktkostnaden och kostnaden för transport till Sverige. Du ska inte behöva betala mer moms bara för att företaget ligger långt från hamnen, och du därmed har en större fraktkostnad. Därför tas bara transporten till hamn eller flygplats med i beräkningen.
Du kan läsa mer om importmoms på Tullverket.se. Både Skatteverket och Tullverket är ansvariga för olika delar av processen kring importmoms, så det kan vara bra att läsa på om ämnet för att undvika förvirring. Även företag som är momsregistrerade och som redovisar och betalar sin importmoms till Skatteverket kan bli kontaktade av Tullverket eftersom de fattar tulltaxeringsbeslut vid import. De är ansvariga för att kontrollera att uppgifterna om tullvärde och klassificering i en tulldeklaration är korrekta.
5. Ha koll på antidumpningstullen
Antidumpningstullar är till för att skydda den inhemska produktionen i Sverige mot att utländska företag dumpar sina produkter på den svenska marknaden till lägre priser än vad de skulle ta på sina lokala marknader. Anledningen till sådan ‘dumpning’ kan vara alltför stora lager som måste rensas innan en ny säsong, och som inte kan säljas lokalt eftersom det skulle skada efterfrågan på nya produkter. Anledningen till att vi specifikt nämner antidumpningtullen är att den kan gälla mycket specifika produkter och den kan vara riktigt hög (den kan vara mer än 50% av produktkostnaden). Så det är värt att undersöka om dina produkter är föremål för antidumpningstull innan du importerar.
För att ta reda på om dina varor omfattas av antidumpningstullen leta upp din vara i Tulltaxan där du hittar åtgärder och begränsningar för vissa länder under Nyhetskategorier i sektionen Antidumpningsinfo. Du kan också söka med en specifik varukod under fliken Åtgärder. I skrivande stund finns det till exempel en antidumpningstull på import av biodiesel från USA på 1.729,49 SEK/ton netto. Med tanke på att varan kostar runt 6.500 per ton, är det en betydande kostnad att ta hänsyn till vid planering av import.